De som placeras på Sis-hem ska erbjudas behandling, det framgår av uppdraget. Sis beskriver också att de har olika behandlingsformer för personer med drogproblematik såväl som för personer med andra typer av problem.
Ändå beskriver Nasir som haft drogproblem och suttit på Sis Nereby att han inte fick någon riktig behandling.
– Nej, vi fick inte behandling, vi spelade bara Fifa, säger han.
En behandlingsform som dock användes enligt Nasir är så kallad ”vård i enskildhet”. Vårdformen är egentligen en tvångsåtgärd och innebär att ett barn för sin eller sina medboendes säkerhet vårdas ensamt. Vård i enskildhet innebär att barnet är inlåst under en längre tid med personal, till skillnad från avskiljning där barnet är inlåst ensam i max fyra timmar. Nasir menar att pojkar kunde ”försvinna” i månader när de skulle vårdas avskilt. Han berättar hur det gick till när två pojkar fick vård i enskildhet:
– En pojke försökte hänga sig i snörena från ett par joggingbyxor men misslyckades. När personalen såg märkena på halsen tog de bort honom direkt. De sa inte till oss vad som hänt med honom.
En annan av pojkarna, en 12-åring, blev mycket stressad av att inte få veta vad som hänt med honom. Enligt Nasir frågade han personalen varje dag vad som hänt.
– Till slut sa personalen till honom att han försökt ta livet av sig och därför skickats hem. 12-åringen sa till oss andra att han också ville hem till sina föräldrar. Sedan försökte han också ta livet av sig.
Även 12-åringen separerades från resterande pojkar, det tog månader innan han kom tillbaka in på avdelningen igen. Via Nasir har vi sökt kontakt med 12-åringen. Han bor numera på ett HVB-hem och har fortfarande problem med droger och kriminalitet. Han vill inte medverka i någon intervju.
Enligt Gunilla Bergerén, enhetschef på Justitieombudsmannen, JO, ska vård i enskildhet användas sparsamt.
– Vård i enskildhet ska bara användas i absoluta nödfall och inte som ett straff, säger hon.
Hon besökte under februari Nereby på uppdrag av JO. Hon känner inte till historien om 12-åringen. Men hon kan bekräfta att en 12-årig pojke vårdades i enskildhet under samma tid som Nasir uppger. I rapporten som skrivs efter hennes besök beskrivs vidare problem med vårdformen. Bland annat beskrivs att en 9-årig pojke isolerades. Han ska enligt rapporten uppgett att han lämnades ensam av personalen i sitt rum och att han känner sig väldigt ensam. En annan pojke som vårdades enskilt beskriver för JO att han blir ”knäpp” av isoleringen.
– Med så unga barn ska det alltid vara personal närvarande, de ska absolut inte vara själva, säger Gunilla Bergerén.
Tiden för hur länge ett barn ska vårdas i enskildhet ska ständigt utvärderas och målet ska vara att barnet ska kunna umgås med andra barn. Egentligen ska det inte pågå längre än två månader.
– Tyvärr har jag hört om barn som isoleras i upp till ett år, säger Gunilla Bergerén.
Hon menar att det inte ska spela någon roll om den som vårdas i enskildhet själv uppger att den vill vara ensam. Ett exempel på ett sådant fall är från flickboendet Vemyra i Skellefteå. Där kritiseras boendet av JO för att en flicka som själv på grund av mobbning vill vara isolerad får vård i enskildhet.
– Svårigheter att lösa konflikter på hemmet eller oförmåga att sätta in andra, mindre ingripande åtgärder kan aldrig vara skäl för att besluta om vård i enskildhet, säger hon.
Även andra instanser såsom IVO, Barnrättsbyrån, Rädda Barnen och FN:s kommitté mot tortyr har återkommande kritiserat Sis för avsaknad av behandling.
19 av 21 Sis-hem har allvarliga brister
Kritik har riktats mot Sis-hemmen och deras bristande vårdkvalitet, otillräcklig personalbemanning, bristande kompetens och användning av tvångsåtgärder som bältesläggning, isolering och fysiskt tvång. Även fysiska och sexuella övergrepp har rapporterats.
I en ny rapport från IVO kritiserades 19 av de 21 granskade ungdomshemmen för allvarliga brister.
Enbart 2 procent av de anställda på Sis har adekvat högskoleutbildning.