– Det är lättare att börja sälja droger än att hitta ett jobb, säger Reza.
Han sitter i en soffa tillsammans med sin vän Omar, i händerna har de varsin kopp te. På bordet ligger en våg, cigaretter och en klump hasch. Båda är klädda i dyra märkeskläder. Båda jobbar med att sälja droger. För Reza började det när han fick avslag på sin asylansökan.
”Han kände att hans situation var hopplös. Att han hade lagt år av sitt liv på att vänta på beslut från Migrationsverket, ändå skulle han nu utvisas.”
– Jag var papperslös och hade ingen möjlighet att jobba vitt i Sverige. Jag tog i början massa svarta jobb, det var tungt och man fick max 30 kronor i timmen, säger han.
Samtidigt berättar han att han kände att hans situation var hopplös. Att han hade lagt år av sitt liv på att vänta på beslut från Migrationsverket, ändå skulle han nu utvisas.
– Vi började röka lite och sedan tänkte jag att jag kan börja sälja för att få lite pengar. Så jag och några vänner började. Först sålde vi till vänner och sådant men senare till allt fler, säger han.
Till skillnad från när han jobbade svart fanns här stora pengar att göra även om han beskriver det som ett tungt jobb.
– Jag jobbade hårt till långt in på nätterna, men det lönade sig. När det gick som bäst kunde jag tjäna nästan 13 000 kr per dag. Jag tänkte att om jag ändå ska utvisas så vill jag åtminstone ha tjänat pengar.
I takt med att Reza och hans vänner ökade försäljning så ökade också riskerna. Andra som också sålde droger började notera dem. De var nya på drogmarknaden i staden och hade på kort tid börjat sälja stora mängder.
– Vi ville bygga något stort, säger han.
Så blev det aldrig, Problemen med de andra grupperna i staden blev större och större. När de inte lyssnade på de andra grupperingarnas uppmaningar att sluta fick de repressalier.
– Min kompis blev tagen av dem, de körde honom ut till skogen, misshandlade honom och filmade honom och allt.
I soffan bredvid Reza skakar Omar bekymrat på huvudet.
– Han blev kidnappad, säger han.
För Reza var det lite av ett uppvaknande. Om de skulle fortsätta att sälja i stor skala skulle det leda till ökat våld tror han. Efter händelsen med hans kompis har han inga stora ambitioner med att sälja droger längre. Idag säljer han bara mindre mängder till vänner och bekanta.
– Jag säljer så att jag får någon hundring om dagen för att leva på, säger Reza.
Hotet mot honom kvarstår dock. Han säger att han inte vill gå på stan, att det kan vara farligt för honom.
– Folk känner igen mig, de vet vem jag är, det är inte bra, säger han.
Hans vän nickar instämmande. Han har precis kommit ut ur häktet där han spenderat två månader misstänkt för inbrott. Han frikändes, en vän dömdes.
– Att sitta häktad är inte lätt, man är ensam och vill bara ha någon att prata med, säger han.
Till skillnad från Reza vill han inte trappa ned sin försäljning.
– Jag vill inte sälja smått, jag vill sälja stora mängder så att man inte syns så mycket, är man smart kan man ta sig upp, säger han.
Reza håller inte med. Han säger att det i början känns som att det finns stora pengar att göra men att det inte är värt det. Livsstilen som följer med att sälja droger kostar mycket. De flesta som säljer brukar själv droger och mycket av de intjänade pengarna går till att underhålla sitt eget användande.
”Numera är villalivet drömlivet.”
– Det är inte ens egna pengar, de försvinner. Jag har vänner som i stället slitit vidare på vanliga jobb och de tjänar inte mer än högst 1000 kronor per dag. Ändå har de köpt villa, bil och sådant. Jag har inte gjort det, jag är kvar i det här, säger han.
Rezas asylansökan har blivit omprövad. Han har idag uppehållstillstånd. Numera är villalivet drömlivet.
– Jag vill leva ett lugnt liv utan den här stressen, säger han.
Hur det kommer bli med det vet han inte. Han säger att han försöker hitta jobb så att han kan livnära sig och ha ett vanligt liv. Helst av allt vill han flytta till en annan stad och helt ta sig ut ur drogvärlden. Men han menar att han i nuläget inte har den möjligheten. För att flytta krävs pengar och jobb.
– De gör det svårt för oss. Det är svårt att få ett jobb om du någon gång har gjort något dåligt. Det måste ändras så att det blir möjligt för oss att göra något annat, säger han.
Det håller båda med om. Båda tror att det måste finnas flera möjligheter för unga att skapa sig ett bättre liv även om man begått misstag.
– Vi måste få en chans till, säger Reza.
