SKÅNE. Socialstyrelsen rekommenderar LARO-behandling, Läkemedels-Assisterad Rehabilitering vid Opioidberoende, för patienter som är beroende av opioider.
Lite förenklat innebär det att patienter får narkotikaklassade läkemedel så som metadon istället för osäkra gatudroger som heroin.
Tidigare har LARO-klinikerna i Skåne drivits i offentlig regi, men sedan 2014 kan även privata aktörer öppna klinik. Det har gjort att de flesta kliniker i Skåne numera är privata. De privata aktörernas intåg har enligt många inom beroendevården i Skåne orsakat flera problem.
Den främsta kritiken går ut på att det finns ett ekonomiskt motiv till att skriva in fler på behandling.
Mer narkotikaklassad medicin förskrivs. Många menar att det är orsaken bakom att medicinerna säljs på gatan.
Jens Henriksson är läkare och har jobbat inom beroendevården i Malmö. Han anser att det bland personalen råder konsensus om att de privata aktörerna har försämrat beroendevården.
– Min uppfattning är att den allmänna åsikten bland läkarna på beroendecentrum i Malmö var att de privata klinikerna utgör ett stort problem.
Många menar att de är betydligt mycket slappare med sina bedömningar säger Jens Henriksson.
Han får stöd av socialförvaltningen såväl som polisen i Helsingborg. Under 2017 larmade både polis och socialförvaltning om att narkotikaklassade mediciner från stadens LARO-kliniker såldes vidare.
Trots larm om missförhållanden har ingen klinik hittills fått sin licens indragen.
Även på gatan bland dem som brukar opiater är det välkänt att mediciner säljs vidare. Adrian som vill vara anonym har själv både sålt och brukat heroin. Han säger att det är mycket lätt att få tag i till exempel metadon av langare.
– De hämtar det på klinikerna och så säljer de det vidare. De kanske inte behöver allt själva, eller så är de rena, säger han.
Det var Anders Åkesson (MP) som tillsammans med Alliansen drev igenom privatiseringen av LARO-behandlingarna.
Han känner till kritiken, men menar att reformen har räddat liv.
– Det handlade om att öka tillgängligheten. Innan det fria vårdvalet var det långa köer, idag är det inga köer alls. Vi har gått från 900 inskrivna till 1 600 i Skåne, säger han.
Någon statistik på hur många som räddats av reformen har han inte.
En läkare inom beroendevården som vill vara anonym, på grund av att han upplever det som känsligt att uttala sig i frågan, beskriver dilemmat med behandlingsformen:
– Det bästa med behandlingen är att den räddar liv och det sämsta är att den tar liv, säger han.
Han hänvisar till forskning som visar på att metoden är effektiv och att många faktiskt tar sig ut ur beroenden som annars hade dödat dem.
Samtidigt som det är ett faktum att många dör av medicinerna. Han tillägger att detta även är sant för många andra mediciner och operationer.
– De flesta mediciner kan skada eller döda individen men på gruppnivå ger de en gynnsam effekt.
Adrian tror inte riktigt på metadonbehandlingar, han menar att du fortfarande går på en tung drog om du tar metadon. På frågan om det går att leva ett normalt liv på substitutionsbehandling skrattar han till.
– Nej, du är fortfarande knarkare, det syns på dem att de tagit det.
Artikeln publicerades först i Motdrag nr 4/2018.