NarkotikadödFentanylvågen tog hundratals liv med sig

Mellan 2015 och 2017 dog 360 människor i Sverige med olika varianter av fentanyl i kroppen. Hur blev ett smärtstillande läkemedel till en dödlig drog?

19 oktober 2020
Illustration: Johanna Lawner.

Fentanyl är en syntetisk opioid, många gånger starkare än organiska opioider som heroin och morfin och mellan 2015 och 2017 såldes dödliga fentanylvarianter öppet på nätet. En drog är bara olaglig att handskas med om den har narkotikaklassats, och att narkotikaklassa nya substanser tar tid. I mitten av 2010-talet var drogförsäljarna snabbare än lagen och gjorde storkovan på andras död genom att sälja nyframtagna varianter, så kallade analoger, av fentanyl.
– Det var akrylfentanyl som dök upp först. Det var 2015 och efter det avlöste de olika analogerna varandra, säger Gisela Pettersson, överläkare på rättsmedicinska enheten i Umeå.
Hon genomför bland annat obduktioner för att fastställa dödsorsak vid narkotikarelaterade dödsfall. Många av de som överdoserade fentanyl under den här tiden hamnade, bokstavligt, på hennes bord.

”Jag överdoserade redan en av de första gångerna.”

Linnea

Linnea missbrukade heroin 2015, men är idag drogfri och vill vara anonym när hon pratar med Motdrag. Hon minns när analogerna började dyka upp i hennes umgängeskretsar.
– När det var svårt att få tag på heroin så var fentanyl det bästa alternativet. Riktigt fentanyl var väldigt dyrt, men analogerna var betydligt billigare, säger Linnea.
Att drogen var så lätt tillgänglig via nätet tror Linnea var en faktor som gjorde fentanyl attraktivt. På öppna sajter marknadsfördes fentanylanaloger som ”forskningskemikalier”. Men det var uppenbart vad de skulle användas till, varningstexter till trots. I kommentarsfälten recenserades drogerna av köpare.
– Man slapp krångel och strul med langare. Dessutom gav de inte utslag på urinprov, säger hon.

Illustration: Johanna Lawner.

Fentanyl tillverkas främst inom Kinas löst reglerade kemiska industrier och skeppas sedan världen över. Som andra opioider fungerar fentanyl lugnande, smärtstillande och framkallar en känsla av eufori. Fentanyl har därför främst använts inom sjukvården för smärtlindring. För mycket fentanyl slår ut hjärnans andningscentrum vilket kan göra att andningen saktas ner. Det leder till syrebrist i hjärnan, vilket snabbt kan leda till döden. Mellan 2015 och 2017 dog 360 människor i Sverige med olika varianter av fentanyl i kroppen.

Med fentanyl kunde Linnea få ett rus som hon inte kunnat få av heroin på länge. Men eftersom det var så starkt var det också väldigt svårt att dosera.
– Jag överdoserade redan en av de första gångerna. Folk dog, men andra fortsatte ändå att ta, säger hon.
– Skillnaden mellan liv och död kunde vara så liten som en eller två puffar i näsan. Det var ett slags rysk roulette för dem som använde, säger Gisela Pettersson.

”Skillnaden mellan liv och död kunde vara så liten som en eller två puffar i näsan.”

Gisela Pettersson

Dödsfallen nådde sin topp 2016 med 137 fentanyldödsfall. Men en förändring var på väg. Sannolikt var det flera olika faktorer som samverkade: kinesiska tullar, polistillslag mot försäljare och den höga dödligheten kan alla ha varit bidragande faktorer.
– Det var som att man stängt dörren. Under 2019 hade vi bara två fall där vi hittade fentanyl i någon som avlidit, säger Gisela Pettersson.
Idag ser hon inte mycket av fentanylanaloger i sitt arbete. Men andra nätdroger förekommer däremot fortfarande.
– Men det är lite nätdrogernas signum att de kan dyka upp igen om de inte blivit narkotikaklassade
i första rundan, säger hon.

Skulle fentanylerna kunna dyka upp igen?
– Absolut. Om tillverkarna hittar nya sätt att variera det kemiska grundskelettet i molekylen så kommer det säkert komma en eller flera varianter i framtiden, säger Gisela Pettersson.
Linnea tror också att fentanyl skulle kunna komma tillbaka.
– Det beror nog på efterfrågan. Men jag tror att många har blivit avskräckta från att sälja efter de uppmärksammade domarna.

Illustration: Johanna Lawner.

Fentanyl – från internet till högsta domstolen

2015
Nätdroger har blivit ett populärt begrepp. På internet säljs nya kemikalier som myndigheterna inte har hunnit narkotikaklassa. Bland annat varianter på fentanyl, så kallade fentanylanaloger.

2016
Januari: Akrylfentanyl klassas som narkotika och blir därmed olagligt att sälja. Under 2016 hade Rättsmedicinalverket 43 fall av personer som dött med akrylfentanyl i kroppen.

Oktober: Polisen slår till mot två bröder i Stockholm som sålt fentanyl online, vilket kunnat kopplas till åtta dödsfall. Fallet blir det första där någon åtalas för att ha sålt droger som var lagliga vid försäljningstillfället.

2017
Elva män dör efter att ha överdoserat cyklopropylfentanyl som de köpt av en man i Motala. Mannen blir den första att åtalas för dråp för att ha sålt fentanyl online.

2018
Stockholmsbröderna döms för vållande till annans död i Södertörns tingsrätt, men överklagar.

2019
Fentanyldödsfallen har i stort sett försvunnit. Sajterna som sålde drogen öppet har stängt ner och på darknets drogmarknader lyser den också med sin frånvaro.

2020
Mars: Motalamannen frias från anklagelser om dråp i Linköpings tingsrätt, men döms för grovt vållande till annans död.

April: Högsta domstolen fastställer domen för en av Stockholmsbröderna – man kan alltså dömas för vållande till annans död om man sålt lagliga droger ifall det är uppenbart att de kommer missbrukas och kan leda till dödsfall.

Jens Wingren
motdrag@unf.se