JubileumMotdrags 40-åriga historia

80-talet: från Klartext till Motdrag

Nyhetsankaret och prisade SVT-journalisten Ann-Britt Ryd Pettersson var en av de UNF-medlemmar som startade Motdrag.

– Först hette tidningen Klartext, men det var någon religiös organisation som redan hade tagit det namnet och vi tyckte också att det var lite präktigt. Motdrag lät lite häftigare, säger hon.

Med Motdrag ville de skapa en vassare ungdomstidning med både debatt och dagsaktuella ämnen, samtidigt som de även skildrade vad som hände i den egna rörelsen. Idén att ge ut en medlemstidning kom från några engagerade medlemmar från Ungdomens Nykterhetsförbunds, UNF:s, drogpolitiska kommitté.

– Det behövdes en ungdomstidning. Accent fanns ju men var en papperstidning av gammalt format. Vi ville ha en tidning som var snygg och låg i tiden utseendemässigt.

– Vi insåg att vi inte skulle kunna komma ut varje vecka och att vi behövde skriva artiklar som höll lite över tid.

Idén att ge ut en medlemstidning kom från Ann-Britt och några fler medlemmar från Ungdomens Nykterhetsförbunds drogpolitiska kommitté. På bilden nedan är tre av dem: (från vänster) Elsa Kvist, Anders A. Aronsson och Lena Dahlman.

– Med Motdrag ville vi sticka ut och ställa alkoholnormens sanningar på huvudet, det var därför jag höll min tidning upp och ned, säger Anders A. Aronsson, dåvarande ordförande för UNF.

Ann-Britt hade redan läst till journalist och det föll sig därför naturligt att hon skulle vara med och utforma den nya tidningen.
– Det var en tid av mycket aktivitet med både aktiva medlemmar och föreningar.

Ann-Britt Ryd Pettersson minns ett UNF som kampanjade mot mellanölet och hällde ut öl utanför Systembolaget.
– Det var också en alkoholliberal tid och vi ville vara lite motvalls i debatten och stå emot alkoholkapitalet.

90-talet: Mellan muren och EU

Berlinmuren hade just fallit och narkotika hade kriminaliserats några år tidigare. Nu stod Sverige på EU:s tröskel – ett inträde som skulle komma att förändra den svenska alkoholpolitiken.

Per Lagerström var en av skribenterna i Motdrag 1991, sedan dess har han bland annat hunnit vara förbundssekreterare för UNF och chefredaktör på IOGT-NTO:s tidning Accent.

– Kongresserna 1991 och 1993 var väldigt präglade av ja eller nej till EU. Vi som tog över i förbundsstyrelsen 1993 ordnade extrakongress 1994 där vi tog ställning emot medlemskap i EU. Det var radikalt men en politisk organisation måste ta politiska ställningstaganden, säger han.

Mycket plats gavs i tidningen till insändare och debatt och Motdrag hade även hela kultursidor om ny musik och film. Tidningen gjordes i ett större format på tidningspapper.

– Tidningen skickades ut med Accent så den nådde ut till tusentals IOGT-NTO-medlemmar. Det var viktigt för oss att påminna om att det fanns ett ungdomsförbund, säger Per Lagerström.

1991 hade UNF 15 000 medlemmar. I början av 90-talet var den officiella medlemssiffran närmare 30 000, men under tidigt 90-tal tvingades många ungdomsförbund skriva ner sina medlemssiffror då oegentligheter uppdagades.

– Det rubbade självbilden en aning när man tvingades skriva ner medlemsantalet. Men UNF fortsatte vara en både aktivistisk och konkret organisation. Alkoholreklamfrågan var stor, det var folkölstester, sabba alkoholreklam och mellanstadiedisco. Och mycket innebandy, säger Per Lagerström.

I slutet av 90-talet slutade Motdrag skickas ut tillsammans med Accent och UNF ”tog tillbaka” tidningen och gav ut den själv igen. Pierre Andersson, som var redaktör för Motdrag mellan 1997-1999, säger att tidningen varit lite fram och tillbaka i vilka kärnämnen man haft.
– Min bild är att man från början försökte vara en bred ungdomstidning, som i vissa delar handlade om UNF:s frågor. Gradvis har tidningen sedan blev mer fokuserad på de drogpolitiska kärnfrågorna, säger Pierre Andersson,

00-Talet: NY TID MED NY FORM

Susanna Lundell var 26 år när hon blev redaktör för Motdrag 1999.

På den tiden satt Motdrag, Accent och Struten i en gemensam redaktion. Accent hade nyligen vunnit pris för sin formgivning.

– Många tittade på nykterhetsrörelsens tidningar och tyckte att det vi gjorde var väldigt bra och innovativt. Det var en häftigmiljö att komma till som ny journalist, säger Susanna Lundell.

Motdrag kom ut åtta gånger om året och mycket innehåll kom från medlemmarna.

– Vi var en liten tidning med små resurser så det behövdes. Bland annat hade vi en skrivarkurs för medlemmar. På det sättet kunde vi få in material från hela landet.

Motdrag kunde runt millennieskiftet ta upp en bredd av ämnen. Texterna handlade bland annat om globaliseringsrörelsen eller veganism, som fortfarande var en ny företeelse.

Men det ändrades 2002 efter ett kongressbeslut om att tidningen skulle ha fokus på UNF:s kärnfrågor: nykterhet, demokrati och frågor kopplade till det internationella arbetet.

– Först undrade jag hur vi skulle lyckas få en bra mix i tidningen med det nya beslutet men i slutändan tycker jag att det ändå blev bättre.

I samband detta gjordes tidningens form om. Bilderna fick ta mer plats och texterna kortades ner.

– Motdrag har verkligen gått i bräschen för att våga ta ut svängarna med text och bild. Tidningen har vågat sticka ut och i dag har tidningen utvecklats ytterligare både när det gäller det granskande innehållet och formen. Det är en ännu mer vass och viktig tidning i dag, säger Susanna Lundell.

2010-talet: Spice, gbh och fler stolta nykterister

Nätdroger var en het potatis; spice var något de flesta kände till. Många unga dog också under den här tiden av överdoser av GHB, vilket skapade en stor oro och samhällsdebatt. Frågan om att legalisera cannabis började ta fart.

Felicia Hedström, dåvarande redaktör för Motdrag, säger att det jämsides med detta ändå blev mindre av en ufo-grej att vara nykterist. Felicia var redaktör för Motdrag mellan 2006 och 2013.

– I början var det svårt att hitta kändisar som ville prata om sin nykterhet, men sista året på Motdrag var det enkelt, säger Felicia Hedström.

För Felicia Hedström, som numera är folkhögskolerektor, var Motdragskommittén det som gjorde starkast intryck. Motdrag har sedan starten för 40 år sedan mer eller mindre alltid haft en ideell redaktionskommitté bestående av medlemmar från UNF.

– Jag tänker ofta på Motdragskommittén. Jag kan fortfarande ha ömma känslor för dem. De var så viktiga för mig. De var liksom verksamma i föreningar och så engagerade i Motdrag samtidigt. Att få se dem gå vidare till andra uppdrag har varit häftigt. De var så duktiga allihopa, de skrev bra och brydde sig verkligen.

I UNF drev man drogpolitiska projekt riktade mot medier och det i kombination med andra samhällsvindar påverkade så att medier faktiskt blev bättre på att rapportera om alkohol på ett mer sparsamt sätt, säger Felicia Hedström.

– Man gick från att vara ganska naiv och bara strössla champagnebilder till att faktiskt tänka kring hur man porträtterar alkohol.

Något som också var viktigt var att bevaka makten i Bryssel.
– Vi skrev en del om hur EU och lobbyism funkar. Det är så viktigt att nykterhetsrörelsen finns där med våra drogpolitiska assistenter. Jag tycker att det är en av de viktigaste sakerna vi gör i rörelsen. Det är ändå där som besluten tas som alla sedan måste följa.

2012 gjordes tidningens form om och man gjorde en ny logotyp.

2018 gjordes tidningen om i grunden en gång till. Både i form och logotyp, men också innehållsmässigt. Från att ha skrivit om allmänna ungdomsfrågor och drog-och alkoholpolitik, skriver tidningen sedan 2018 enbart om ämnen kopplade till alkohol och droger. 2018 tillkom också motdrag.se! Tidigare hade tidningen faktiskt inte haft någon webb alls.

Tidningen har sedan senaste omgörningen varit nominerad till både tidskriftspriset och publishingpriset.

Några omslag vi minns

Motdrag på 90-talet

Motdrag på 00-talet

Motdrag på 2010-talet och framåt