RapportStora geografiska skillnader i årets kommunranking

Nordliga kommuner och kommuner med fattigare invånare presterar sämre när UNF rankar Sveriges kommuner utifrån vilka möjligheter de erbjuder unga till en meningsfull fritid.

11 november 2020
Foto: Devin Avery.

Varje år sedan 2012 har Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, rankat Sveriges kommuner utifrån ANDT-prevention (alkohol, narkotika, dopning och tobak), ungas mötesplatser och ungas möjligheter att påverka. Årets rapport tittar på fyra områden: mötesplatser, aktiviteter, inflytande och prevention.

– Vi har gjort ett extra stort omtag och kan se ännu större brister i kommuners arbete för unga. Alla unga ska ha rätt till en meningsfull fritid och det belyser vi i den här rapporten, säger Filip Nyman, en av UNF:s ordförande.

– Med årets rapport vill vi skapa mer av en helhetsbild. Vi tyckte inte att de tidigare betygen sa så mycket. Istället har vi fokuserat på kommunernas prestation, säger Simon Schönbeck, författare till rapporten.

Bäst på nyktra och kostnadsfria mötesplatser för unga är Götene, Söderhamn, Alvesta, Norsjö och Hultsfred. Totalt finns 909 fritidsgårdar i Sverige, vilket betyder en fritidsgård per 2 000 personer under 18 år. En svensk kommun lägger i genomsnitt 236 kronor per invånare på sina fritidsgårdar.

Nyktra mötesplatser i kommuner har allt sämre öppettider på helger. 2020 hade endast 32 procent av kommunerna en mötesplats med öppet på alla fredagar och lördagar till minst 23:00. 2015 var det nästan 50 procent.

96 procent av kommunerna erbjuder fritidsgårdar som en form av fritidsaktivitet. 78 procent arrangerar utflykter och 71 procent erbjuder sportevenemang. Bäst på att erbjuda fritidsaktiviteter är Borås, Norsjö, Sandviken, Höganäs, Olofström och Oskarshamn.

Att erbjuda unga inflytande kan till exempel handla om att instifta ett remiss- eller beslutsorgan som drivs av unga i kommunen. Bara 53 procent av Sveriges kommuner har någon form av handlingsplan för att öka ungas inflytande. 42 procent av Sveriges kommuner har egna organisationer där unga kan formellt göra sin röster hörda. Det är 7 procentenheter färre än vad det var 2015. Trots det har nio kommuner fått full pott i rankningen: Ludvika, Göteborg, Svedala, Botkyrka, Mellerud, Mölndal, Älvdalen, Nynäshamn och Avesta.

Bäst på ANDT-arbete är Täby, Hammarö, Danderyd, Lidingö och Vännäs. Överlag dras dock slutsatsen att det förebyggande arbetet i kommunerna försämrats under det senaste året. Framförallt när det gäller att inkludera förebyggande aktiviteter i det övergripande politiska arbetet, att färre kommuner riktar sig till gymnasiet med förebyggande insatser, tiden som läggs på ANDT-samordning, samt kampanjer för att minska langning.

– Det förebyggande arbetet i Sverige försämras. Sen 2016 har det varit en stadig nedgång i många aspekter av det förebyggande arbetet och mycket av det nationella förebyggande arbetet har förlagts på kommunerna. Det betyder att det blir ännu viktigare att vi håller koll på dem, säger Simon Schönbeck.

Det är otroligt viktigt att vi fortsätter kämpa för ungas rätt till en meningsfull fritid.

Filip Nyman

En generell slutsats i årets rapport är att kommuner i norra Sverige får lägre genomsnittliga poäng än kommuner i syd. Öppettiderna på kommunala fritidsgårdar är sämre i norr, och man lägger också mindre pengar på sina fritidsgårdar.

– Vi ser stora geografiska skillnader, speciellt i Norrland där unga inte har de möjligheter som finns på andra platser i landet. Det är otroligt viktigt att vi fortsätter kämpa för ungas rätt till en meningsfull fritid, säger Filip Nyman.

Dessutom hamnar de på efterkälken vad gäller att ge unga inflytande och att satsa på ANDT-prevention. Och problemen verkar inte ha med kommunens storlek att göra. Ett skäl till varför det ser ut som det gör skulle kunna vara att många kommuner i norra Sverige har en lägre andel invånare som är under 18, och att det därför inte blir en lika stor prioritet att satsa på unga.

– Det kan vara att det är utflyttningskommuner och att det bor lite färre ungdomar i dessa kommuner. Men det handlar kanske om 20 istället för 22 procent barn i en kommun så det borde inte spela så stor skillnad, säger Simon Schönbeck.

Årets kommunranking drar också slutsatsen att kommuner med en större andel invånare med låg inkomst presterar sämre i undersökningen.

– Så ska det inte vara. Om vi tittar på kommuner där många unga bor i fattiga familjer så ser vi att arbetet är mycket sämre på alla punkter. Det är jätteproblematiskt, det är ju just där som det arbetet behövs allra mest, säger Simon Schönbeck.

Jens Wingren
motdrag@unf.se