Måndagar, onsdagar och fredagar är de mest besökta dagarna på substitutionsmottagningen vid Östra Sjukhuset i Göteborg. Då står patienter i kö i stort sett under hela mottagningstiden mellan 8 och 11 på förmiddagen. Patienterna som kommer hit är beroende av opioider, oftast heroin, och medicinerna de får mättar hjärnans opioidreceptorer för att döva suget.
– Att vara heroinberoende innebär en ständig oro och stress över att få tag på mer, säger Jessica Lindgren, psykiatrisjuksköterska och sektionsledare på mottagningen.
Sedan coronapandemin bröt ut tar man nu emot patienterna utomhus. Trädgårdsstolar står uppställda för de väntande. Mottagningen har även försökt att glesa ut besöken så mycket som möjligt. I ett tillbyggt mottagningsrum får patienten sin medicin genom en lucka.
Medicinen ska tas på plats, inför personalen. Buprenorfin, som är en av de mediciner som delas ut här används även i missbrukskretsar och kallas oftast i dagligt tal för subutex. De som inte får bra effekt av buprenorfin går vidare till att få metadon, en något starkare medicin.
”Det är lite samma känsla som att sätta på ett nikotinplåster.”
Jessica Lindgren
Heroin har snabb verkan men effekten avtar också snabbt. Buprenorfin verkar långsammare och den dos som en besökare får här varar ett dygn.
– Det är lite samma känsla som att sätta på ett nikotinplåster. Det mättar beroendet men täcker inte andra problem som ångest eller social press, säger Jessica Lindgren.
Beroende på var man befinner sig i sitt missbruk varierar det hur ofta man behöver komma hit för att hämta ut sin medicin. En patient som mottagningen haft kontakt med länge kan få med sig medicin hem för några dagar eller till och med en vecka. Det är också möjligt att få en depåinjektion som portionerar ut effekten över flera dagar. Den som nyligen återfallit i missbruk behöver kontrolleras närmare och kan behöva komma in varje dag för att ta sin dos på plats. Man vill minimera risken att medicinerna läcker ut till andra än patienterna.
”Det enda som verkligen stoppat mig i mitt missbruk är när jag åkt fast och blivit inlåst.”
Johan, Patient på substitutionsmottagningeN
Johans salivtest från gårdagen visade negativt på THC, bensodiazepiner och heroin. Det betyder att han inte längre kommer behöva dyka upp varje dag för att få sin medicin utan även kommer kunna få med sig en del av sin medicin hem. Johan väljer att ställa upp i intervjun med ett fingerat namn eftersom han tycker att det blir problem med att söka jobb när man är öppen med sådana här saker.
Johan har kommit hit i tre år nu. Första året fick han buprenorfin vilket inte fungerade lika bra som metadonet som han får idag. Tillnyktrandet har för Johan inneburit att han fått bryta kontakten med många av sina vänner. I utbyte har han nu fått en närmare relation med sin mamma och sina syskon.
– Jag har inte tidigare förstått hur orolig min mamma var för mig när jag missbrukade. Så egoistisk blir man när man är uppe i det, säger han.
När missbruket var som värst behövde han ungefär 2000 kronor om dagen för att lägga på droger. För att ha råd stal han mycket varor i affärer och sålde vidare till fasta kunder som köpte varorna till underpriser.
– Det var både privatpersoner och affärer som köpte av mig. De kunde erbjuda såna skitpriser ibland för de vet att du inte kommer gå därifrån utan pengarna.
När han var 18 år hittade han sin pappa död. Det blev en trigger som satte igång hans missbruk.
– Det enda som verkligen stoppat mig i mitt missbruk är när jag åkt fast och blivit inlåst. Ibland har jag till och med gått in för att åka fast, säger han.
Johan kliver in i det tillbyggda mottagningsrummet där UV-lampor gör luften något varmare än den råa höstmorgonen utanför. Genom en lucka får han sin dos metadon, skruvar av locket på burken och dricker i ett svep.
– Det smakar lite som hallonsaft, säger han och slänger plastburken i en sopsäck bredvid luckan.
Sammanlagt delar substitutionsmottagningen på Östra sjukhuset ut nästan 1000 dagsdoser buprenorfin och metadon varje vecka.
För många av patienterna blir mottagningen den främsta kontaktpunkten med både vård och myndigheter. Alla patienter tilldelas en kontaktperson och målsättningen är att bygga en långsiktig relation som gör det lättare att läsa av hur en patient mår.
Bosse är en av substitutionsmottagningens äldsta patienter. Just idag besväras han av en infekterad tand och får följa med Jessica Lindgren ner till infektionsmottagningen. Han har fått metadon sedan 1979. Det var samma år som HIV kom till Sverige och många i hans umgängeskrets smittades och dog. Smittan dök upp i januari 1979, vid det laget hade Bosse redan bestämt sig för att lägga av och stod i kö till metadonprogrammet.
– På den tiden skulle man ha 12 års dokumenterat missbruk av heroin för att kunna få metadon.
Bosse började med heroin 1966, då var drogen relativt ny i Sverige.
– 1966 fastnade alla på heroin, säger han.
Men det var en dyr drog. 3500 kronor kunde man få betala för ett gram och det krävdes en hel del jobb för att få ihop den sortens pengar. Under många år förlitade sig Bosse på kriminalitet för att bekosta missbruket. Han lutar sig närmare och sänker rösten när han förklarar:
– Jag bröt mig aldrig in hos nån privatperson eller så, jag höll mig till banker och postcheckar.
Många av hans kompisar dog på vägen. 1979 var Bosse nästan 30 år och hade aldrig haft ett jobb. Efter att han kom in på metodonprogrammet kunde han ta flera körkort, började jobba som chaufför och utbildade sig till tapetserare.
– Jag skulle inte vilja vara heroinist idag. Polisen är hårdare och det är svårare att skaffa fram pengar, säger han.
”Mycket har förändrats de senaste åren. Tidigare var det svårare att komma in och lättare att bli utkastad.”
Jessica Lindgren
Totalt finns det ungefär 600 patienter i Göteborg som får substitutionsbehandling. Av dessa kommer 130 till mottagningen på Östra sjukhuset. För att bli inskriven på mottagningen idag ska man ha ett års dokumenterat opioidmissbruk och ha fyllt 20 år. Varje patient utreds och ska bedömas lämplig för substitutionsbehandling av mottagningens team innan de tilldelas en kontaktperson på mottagningen och kan börja få medicin. Socialtjänsten ska också finnas med för att erbjuda psykosocialt stöd i form av boendelösningar, samtalskontakt och behandling för tidigare trauman. Det finns också en avdelning i närheten där patienten vistas på dagtid under den första tiden efter att ha blivit inskriven.
– Mycket har förändrats de senaste åren. Tidigare var det svårare att komma in och lättare att bli utkastad, säger Jessica Lindgren.
Metadonprogrammet var länge kontroversiellt men har normaliserats allt mer under de senaste årtiondena. Både buprenorfin och metadon är farliga droger i fel händer. Mellan 2006 och 2015 dog 269 svenskar i åldrarna 15 till 29 med metadon i blodet. Av dödsfallen var det bara 32 procent som hade fått behandling för opioidberoende. 27 procent hade inte fått någon behandling alls och 42 procent hade fått behandling, men inte för opioidberoende.
Bara 10 av de avlidna hade fått metadon utskrivet under året innan sin död, de övriga hade alltså fått tag på metadon på något annat sätt. 76 procent av de avlidna hade även bensodiazepiner i blodet när de dog.
”Jag hade dött utan det här.”
Eken
En kritik mot metadonprogrammet är att patienten inte förväntas trappa ner behandlingen, medicineringen är tillsvidare. Hit kommer man när det inte är ett alternativ att vänja sig av med opioiderna.
– Jag hade dött utan det här, säger Eken.
– I Norrland var det dyrt med heroin, men när jag flyttade ner hit så upptäckte jag att man kunde få det mycket billigare. I Skellefteå kostade en subutex 700 kronor, här kan man få en för 100 kronor.
Han muckade från fängelset i fredags efter att ha suttit några månader för rån. Just nu är han hemlös och vill ha en lägenhet.
Han har kommit till substitutionsmottagningen sedan november 2019. Han fick behandling även under tiden i fängelset men tyckte inte alls att den fungerade lika bra.
När mottagningen stängt klockan elva samlas personalen för att stämma av sina listor. Om någon patient som man väntat sig skulle komma inte har dykt upp så kan det vara läge att höra av sig till patienten, boendet där den bor eller andra myndigheter. Vissa tar sig inte upp till mottagningen i tid och får komma förbi efter lunch istället.
– De flesta som kommer hit saknar jobb, men det finns gott om metadonpatienter i Göteborg som arbetar, säger Jessica Lindgren.
Metadonprogrammet
Sveriges första metadonmottagning startade 1966 i Uppsala. Efter en del osäkerhet från socialstyrelsen blev metadonbehandling en etablerad vårdform 1983. 1990 öppnades mottagningar i Lund, Malmö och Stockholm. Mottagningen på Östra sjukhuset i Göteborg öppnade i november 2006 och var då Göteborgs andra substititutionsmottagning. Idag finns fyra mottagningar i Göteborg.
