NarkotikaVilda västern på nätet – del 2: Langning

Unga i Sverige upplever sig ha lättare att få tag på narkotika än Europagenomsnittet. En stor anledning är den utbredda langningen i sociala medier.

31 mars 2021
Illustrationer: Tzenko Stoyanov.

David, 27 år, bor i Malmö. Han har främst köpt droger via sociala medier, men han har också sålt vid några tillfällen. Dels har han använt Facebook och Snapchat, men även diskreta chattappar som Wickr. Främst har det rört sig om cannabis, men också en del kokain och ecstasy för privat bruk.
– Det är lättillgängligt och enkelt med sociala medier, berättar han.

Främst har kommunikationen skett med människor han har haft kontakt med sedan tidigare. Men han har också blivit tillagd som vän på Facebook av en narkotikaförsäljare, som skickat vänförfrågningar till alla som tackat ja till ett svartklubbs-event. David säger att det finns grupper på Facebook där man ganska lätt kan hitta någon som säljer.
– Det är inte svårt att söka sig fram på nätet, konstaterar han.

”Det är inte svårt att söka sig fram på nätet.”

David

Forskningen bekräftar hans erfarenhet. I Sverige är Facebook den primära plattformen för drogförsäljning i sociala medier enligt en studie från Malmö universitet som släpptes nyligen.

På frågan om sociala medier har påverkat hans droginköp säger David att det dels har gjort att det finns ett större utbud och att det också underlättat kontakten med langaren och själva köpet – även om han tror att han ändå hade kunnat få tag på det han sökt, fast med lite mer ansträngning.

Illustrationer: Tzenko Stoyanov.

I den senaste ESPAD-rapporten (European School Survey Project) kan man se att unga i Sverige uppskattar sig ha lättare att få tag på narkotika än Europagenomsnittet. Den bilden bekräftas av Liselott Herschend, kammaråklagare i Uppsala, som specialiserar sig på ungdomsbrott.
– Det är lätt för ungdomar att få tag på narkotika – i vissa fall lättare än att få tag på alkohol, även om det också är lätt med tillgång till smuggelsprit från till exempel Tyskland. Jag tror att de flesta ungdomar idag vet hur man ska få tag på droger.

Hon bekräftar att tillgången via sociala medier är en viktig del i ungas förmåga att få tag på droger. Försäljningen av droger på nätet gör också att säljare kan nå en yngre publik, med barn ända ner på mellanstadiet – som annars antagligen hade haft ett längre steg till att komma i kontakt med langare.

”Antingen får man strypa tillgången eller så får man ungdomar att förstå att de inte ska bruka.”

Liselott Herschend

Så vad går att göra åt saken? Liselott Herschend har inget bra svar.
– För att komma åt tillgängligheten handlar det mycket om polisens resurser. Min bild är att det inte finns så stora resurser för det uppsökande arbetet och spaning kring narkotikabrott – det rör sig mer om vad man råkar hitta vid exempelvis husrannsakningar.

Hon pekar på vikten av långsiktiga strategiska åtgärder, för att komma åt tillgången av narkotika. Man måste jobba med att ha poliser som spanar mot näthandeln och slår till mot den, det är inget en ensam patrull gör en eftermiddag utan det krävs mer planering, konstaterar hon.
– Antingen får man strypa tillgången eller så får man ungdomar att förstå att de inte ska bruka.

Så används sociala medier för langning

Snapchat

Droger och smuggelsprit säljs till unga via bilder och text på Snapchat, där informationen försvinner efter bara några sekunder. Ett vanligt sätt är att säljaren skickar ut en bild på en drog, som folk kan svara på för att köpa. Här kan försäljningen nå vem som helst, till skillnad från gatuförsäljningen som har fler praktiska begränsningar. Omkring 85 procent av alla barn mellan 13 och 16 år använder Snapchat varje dag.

Facebook

Enligt ny forskning från Malmö universitet är Facebook den mest populära appen för drogförsäljning i sociala medier. Forskarna har gått med i olika Facebookgrupper och tittat på annonser om droger. Priserna är ungefär desamma som vid gatuförsäljning – men det är mer lönsamt och mer säkert för försäljarna, menar forskarna. Därför tror de att den här typen av försäljning kommer att öka framöver.

Krypterade appar

Wickr, Proton och Signal är exempel på ”säkra” meddelandeappar som säger sig sopa undan spåren från användarna. Tanken är att användarna ska kunna dela meddelanden och filer utan att lämna digitala spår efter sig, och apparna används därför av vissa för narkotikaförsäljning.

Populariteten på sociala plattformar ändras fort och vissa företag, som Snapchat och Tiktok, har polisen inget etablerat samarbete med för att få ut uppgifter ifrån, rapporterade TT förra sommaren.

Ida Therén
motdrag@unf.se