När Cecilia Axelsson inställde sig på Sagsjöns anstalt i augusti 2015 testade hon positivt på 13 substanser. De påföljande dagarna blev ett helvete med avtändning på isoleringsavdelningen. Att sluta tvärt med drogerna hade kunnat innebära livsfara på grund av Cecilias epilepsi. Därför fick hon hjälp med nedtrappning för opioider och bensodiazepiner under de första veckorna på anstalten.
– Många andra jag satt med fick sluta tvärt. För de med opioidmissbruk innebar det en vecka med den värsta sortens magsjuka och dödsångest.
På Sagsjön fick Cecilia Axelsson först genomgå gruppterapi för intagna med missbruk och sedan även ett individuellt återfallspreventionsprogram.
– Behandlingen hjälpte mig att förstå varför jag handlat som jag gjort i livet, säger hon.
”Ungefär 70 procent av våra intagna har missbruksproblem, så det är något som vi behöver bemöta överallt.”
Martin Lardén
På svenska anstalter erbjuds 12-stegs-behandling, kognitiv beteendeterapi (KBT) och substitutionsbehandling mot missbruk. Men missbruk är också en fråga som genomsyrar många andra behandlingsprogram.
– Ungefär 70 procent av våra intagna har missbruksproblem, så det är något som vi behöver bemöta överallt, säger Martin Lardén, chef över enheten för behandlingsprogram på Kriminalvården.
8 procent av nyintagna på svenska fängelser är kvinnor. Det totala antalet kvinnliga intagna på svenska fängelser var 9 172 i oktober 2019.
Bland kvinnor är missbruket något mindre förekommande. 2014 bedömdes 52 procent av kvinnor intagna på svenska fängelser inte ha något missbruk. 2019 hade den siffran fallit till 43 procent. Martin Lardén tror att det till viss del beror på att man nu utreder kvinnor på samma sätt som män.
– Utredningarna är bättre idag. Tidigare har man tittat mer på trauma och social utsatthet och mindre på våld, attityder kring våld och missbruk när man utrett kvinnor.
27 procent av kvinnor intagna på anstalt i oktober 2019 bedömdes ha ett narkotikamissbruk. 14 procent hade ett blandmissbruk och tre procent hade alkoholmissbruk.
Utbudet av behandlingar kan vara mindre på kvinnoanstalter, eftersom de är mindre till storleken, men idag jobbar Kriminalvården med att göra allt fler behandlingsprogram könsneutrala.
Ett annat hinder för att få den behandling man behöver är långa häktestider. 17 procent av häktade blir kvar mer än fyra månader i häkte och Sverige har fått kritik av FN:s tortyrkommitté för långa häktestider. När strafftiden äts upp på häktet tar det tid innan Kriminalvården kan komma åt att erbjuda insatser och behandlingar. Martin Lardén håller med om att de långa häktestiderna är ett problem när det gäller att få in personer i behandling.
– Vi vill möta dem med missbruksproblem tidigt så att de har kvar en bild av verkligheten utanför murarna. Som det är nu dröjer det länge innan de kan bli aktuella för behandling och därför kan de vara svårare att motivera. Sen blir tiden som blir kvar väldigt kort. Då behöver vi göra behandlingsprogrammen kortare och intensivare.
80 procent av kvinnor som hamnade i fängelse mellan 2011 och 2019 hade en strafftid på under ett år. I oktober 2019 avtjänade 66 procent av de intagna kvinnorna straff som var kortare än ett halvår. Kvinnor avtjänar vanligtvis kortare fängelsestraff än män.
Man blir inte drogfri över en natt genom att sluta knarka.
Cecilia Axelsson
Cecilia Axelsson återföll i missbruk bara fyra timmar efter att hon släppts fri. Hennes liv var fortfarande ett enda kaos med en våldsam partner och fortsatt missbruk.
– Man blir inte drogfri över en natt genom att sluta knarka. Jag behövde det första året efter att jag blivit frisläppt för att få ordning på livet och hitta styrkan och viljan att bli drogfri, säger Cecilia Axelsson.
Sedan sommaren 2017 är hon äntligen drogfri. Nästa år ska hon börja plugga till arbetsterapeut.
– Frivården har hjälpt mig jättemycket, säger Cecilia Axelsson.
Behandling mellan murarna
KBT vanligast
Kognitiv beteendeterapi (KBT) står för de flesta behandlingsplatserna. Där finns ett individuellt program på 21 samtalssessioner och ett format med gruppterapi. Substitutionsbehandling utgör den minsta delen och 12-stegsbehandling hamnar någonstans däremellan.
För kvinnor finns en specifik form av KBT-baserad gruppterapi som kallas Vinn, ett koncept som består av träffar två till tre gånger i veckan.
Färre kvinnor deltar
Kriminalvården erbjuder ett flertal behandlingsprogram som fokuserar på andra frågor än missbruk, men där miss-bruk kan vara en del. Bland alla dem som blev frisläppta från en anstalt 2019 hade 25 procent deltagit i någon form av program och 19 procent hade fullföljt det program de påbörjat. Bland kvinnor hade 19 procent deltagit i program och bara 14 procent hade slutfört ett behandlingsprogram när de släpptes fria.
Du kan följa Cecilia Axelssons liv i frihet på instagramkontot @prisonbeauty
