”Samtycke är ett svårt begrepp”

Zoes tonår präglades av självmedicinering och självskadebeteende, både genom att ta droger och sälja sex. Allt handlade om att hantera att hon mådde psykiskt dåligt.

Zoe har fått diagnoserna Aspergers syndrom, bipolär sjukdom och borderline samt som barn även ADD, men idag har hon lärt sig leva bra med sina funktionsvariationer och tar inga mediciner. När hon var yngre var det svårt att koncentrera sig i skolan och hon mådde väldigt dåligt.

– Skolan var inte min grej, helt enkelt. Därför var det jättesvårt att komma upp på gymnasiet, där ställs höga krav på eleverna att de ska kunna ta eget ansvar för sin utbildning.

Pappan missbrukade och var väldigt frånvarande under Zoes uppväxt, som hon tillbringade med sin unga mamma. Idag är pappan drogfri och de har en bra relation, men som barn längtade hon hela tiden efter att ha en pappa som de flesta av hennes kompisar hade. Det var svårt att förstå varför pappan tyckte det var viktigare med droger, än att vara förälder. Då skrev Zoe i sin dagbok: ”Det är okej att pappa knarkar, så länge han bor med oss.” Och: ”Om något är så underbart att pappa väljer bort sitt eget barn för det, då vill jag också ha det.”

– Jag var inställd redan tidigt att jag ville testa droger, för det var så pappa gjorde, berättar Zoe.

– Pappas livsstil påverkade mig väldigt mycket, även om vi bara träffades en gång om året.

Redan i sjuan började hon sniffa lösningsmedel som aceton och bensin, för att hantera mobbningen hon utsattes för i skolan. Det blev inkörsporten till tyngre droger. Zoes ADD-diagnos gjorde att hon fick den amfetaminliknande medicinen Concerta utskriven, som hon snart började missbruka. Ibland kunde hon vara vaken i flera dygn, med hjälp av medicinen. Runt 15-årsåldern började hon att ta amfetamin och under gymnasiet började hon röka cannabis. Sedan träffade hon en pojkvän som hon missbrukade olika piller, tillsammans med.

Vid sidan av missbruket, utvecklade hon ett destruktivt sexuellt självskadebeteende. Som treåring blev hon utsatt för ett sexuellt övergrepp av ett äldre barn, något hon idag kopplar till en konstig bild av sex och ett gränslöst sexuellt beteende redan som barn. Som 10-åring började hon ringa telefonsexlinjer och ha telefonsex med vuxna män. I 12-13-årsåldern började hon sälja nakenbilder mot kontantkort till mobilen och efter att hon som 14-åring blev våldtagen av en pojkvän började hon ha sex med många olika killar. Mot slutet av högstadiet var gränserna kring hennes kropp och sexualitet redan så suddiga, att när hon erbjöds pengar för att ha sex, var det inte ett stort steg att gå med på det.

– Jag hade redan sex med så många, att ha sex med en till ”spelade ingen roll”.

Zoes erfarenheter hade också skapat logiken att det var bättre att säga ja även när hon inte ville ha sex – för sa hon nej riskerade hon att bli utsatt ändå. Jakandet blev som ett skydd, mot övergrepp.

– Samtycke är ett väldigt svårt begrepp. Innan man har sex med någon ska man egentligen fråga muntligt om den andra vill ha sex, så att det inte ska ske missförstånd där någon råkar gå över en gräns.

Hon konstaterar att samtycke blir ännu mer komplicerat när alkohol eller droger är inblandade och en eller flera av parterna inte kan tänka helt klart.

Den första mannen som köpte sex av Zoe träffade hon omkring 20 gånger. Sedan flyttade hon till en större stad, där det fanns fler potentiella kunder.

– Då var jag redan så djupt inne i det, att det var svårt att sätta ner foten och sluta.

Dels handlade prostitutionen om pengar, men framför allt om ett självskadebeteende. Zoe skar sig ofta, men när rakbladen inte räckte till hade hon sex istället, för att skada sig själv. Hon minns att hon tänkte: ”Om folk till och med vill betala för att vara med mig, kan jag väl inte vara en så dålig människa.”

– Men det jag inte förstod då var att det de betalade för, var inte just att vara med mig. Utan det var att begå ett övergrepp och få vara i en maktposition där de får göra i princip vad de vill.

När Zoe var 17 år kom polisen och förhörde henne. En av hennes sexköpare hade filmat henne och lagt ut filmen på en pedofilsida, och materialet hade hamnat hos polisen. De höll på med en stor barnprostitutionshärva, där två av Zoes sexköpare blev dömda, men Zoe fortsatte ändå att sälja sex.

– Jag hade satt upp som en mur runt mig själv där jag intalade mig att jag gjorde det för att jag ville, att jag var ”den lyckliga horan”. Idag tror jag att hon kanske inte existerar.

– Även om folk säger att de vill sälja sex undrar jag hur de känner om fem år, när de ser tillbaka på den tiden. Eller om de verkligen tillåter sig att känna efter hur de egentligen mår.

Idag anser Zoe att alla som befinner sig i prostitution bör få brottsofferstatus, och att köp av sexuella tjänster bör leda till fängelse. Hon tycker också att det borde finnas ett skyddsnät för prostituerade som vill sluta. Många vill lägga av, men är beroende av inkomsterna för att försörja sina barn – och har ofta svårt att få stöd från socialen eftersom de har haft pengar på kontot. Men innan systemet kommer in och stöttar är det svårt att hitta en väg bort från prostitutionen.

När hon var omkring 20 skrev Zoe ett inlägg på Flashback där hon berättade att hon tänkte ta livet av sig. En man hörde av sig och hjälpte henne att få ordning på livet och att ta bort alla nakenbilder från nätet. Han blev som en räddande ängel. En tid senare träffade Zoe sin nuvarande sambo, som hon redan tidigt berättade om sina tidigare erfarenheter för. Han tog det med ro och idag lever de tillsammans med gemensamma barn i norra Sverige, där Zoe studerar till gymnasielärare i svenska och religion. Drömmen är att undervisa på folkhögskola en dag, och att vara den där vuxna som hon själv hade behövt som barn.

Zoe har fått stort stöd från nätverket ”Inte din hora”, där människor med prostitutionserfarenheter samlas. Det har varit väldigt läkande att prata med andra som själv varit med om liknande upplevelser. Det har också varit viktigt att bara våga prata om det hon varit med om.

– Att inte längre bära på skammen utan att våga prata om det. Att lägga skammen där den hör hemma – inte hos en själv.

Zoe heter egentligen något annat.

Känner du igen dig?

Behöver du eller någon du känner hjälp att sluta sälja sex? Här kan du få tips om vart du ska vända dig.