AlkoholreklamInget undkommer alkoholföretagen, inte ens ett isländskt popband i Eurovision

När Edward af Silén kommenterade Islands bidrag 10 years med bandet Daði og Gagnamagnið sa han ”Dadi har förresten en egen öl hemma på Island, gissa vad den heter? 10 beers!” Christer Björkman skrattade. För mig fastnade skrattet i halsen.

Jag skiter i julen. Jag struntar i påsken och jag skippar utan problem midsommar – ge mig hellre Eurovision Song Contest med glitter, spex och låtar som får en att höja ögonbrynen och få ståpäls på armarna. Det är vad jag kallar högtid. Och just årets Eurovision har varit en högtid med skyhöga förväntningar till följd av att bottenåret 2020 inte bara ställde in jobb för oss vanliga människor, utan också hela Eurovision. Som plåster på såren fick några av de akter som skulle uppträtt ställa upp med nya låtar i år, däribland isländska Daði og Gagnamagnið med nya låten 10 years.

Det är så klart smart att marknadsföra sig själva så hårt under världens största reklamjippo, men kom igen – varför just alkohol?

Jag ÄLSKAR (notera versalerna) Dadi och hans band. De är så coola, quirky och verkar genuint bry sig om den musik de producerar. Låten Think About Things som de skulle tävlat med förra året blev en massiv hit och det är någonstans där jag tror det gick snett. Jag kunde nästan se hur kapitalismens vassa klor sjönk in i deras lemmar och började förgifta dem långsamt. Branding! Skapa ett varumärke! Unique selling point! Pengar, pengar, pengar! De tecknade pixelansiktena som pryder deras tröjor finns nu på allt man kan köpa för pengar. Inte bara på tröjor, koppar och nyckelringar – utan även på öl med fem procents alkoholhalt.

Japp, du läste rätt. Alkoholreklam från ett isländskt pop-synth-band. Det gör mig så besviken. Går ingenting längre säkert från alkoholföretagen? Det är så klart smart att marknadsföra sig själva så hårt under världens största reklamjippo, men kom igen – varför just alkohol?

Bandet kan omöjligt ha missat att de har lockat till sig en stor skara fans som inte nått myndig ålder. De måste också veta att en neonturkos burk med söta tecknade ansikten inte direkt skriker “Inte för barn!”. Jag tycker att det i hela taget är oansvarigt att göra alkoholreklam, men speciell när man lägger upp den på sina omåttligt populära sociala medier som följs av många barn, barn från hela Europa.

En oskyldig kommentar, kanske vissa tycker. Glasklar alkoholreklam på public service bästa sändningstid, tycker jag.

När dessutom svenska kommentatorn Edward af Silén presenterade 10 beers, som ölen heter, mitt under direktsändning framför miljoner svenska tittare sa han ”Dadi har förresten en egen öl hemma på Island, gissa vad den heter? 10 beers!” Varpå Christer Björkman svarade ”Så klart den gör.” och skrattade. En oskyldig kommentar, kanske vissa tycker. Glasklar alkoholreklam på public service bästa sändningstid, tycker jag.

Jag älskar fortfarande Dadi och hans band, dock med lite EFTERTANKE (notera versalerna) denna gång. Jag tycker att deras musik är innovativ, mysig och cool. Jag tycker att de verkar vara bra personer. Men har de koll på sitt inflytande och ansvaret som kommer med det? Nej jag tycker inte det.

Jag kommer fortfarande att se på deras konsert i Stockholm nästa vår och jag hejade på dem i Eurovision, men känslan av besvikelse finns där. Jag hoppas att de en dag kommer se tillbaka på det här och se det som en svag stund i kapitalismens hårda grepp, men jag är rädd att detta kan ta upp till 10 years.

Lennon Björnänger-Brood
motdrag@unf.se

OpinionJag gillade henne men jag hatade fyllan

Jag har varit kär på riktigt två gånger i mitt liv. De två har nästan ingenting gemensamt, varken kön, ideologi eller intressen. Deras gemensamma nämnare är att inte dricka alkohol. När jag utöver dem dejtat andra har det aldrig slutat bra. Vi tar tindertjejen som exempel.

När vi gått på vår första dejt och snackat några dagar så ringde hon mig en kväll. Hon sluddrade att hon älskade mig och frågade “kan du inte komma ut, snälla jag saknar dig, jag är nog lite full”. Jag svarade inte, fastän jag gillade henne, hatade jag fyllan.

När jag först började skriva med tindertjejen kom det på tal att jag är väldigt öppensinnad. Att flera personer kommit ut till mig som queer för första gången, berättat om sina fetischer och andra saker de funnit pinsamt. Att folk anförtror sig till mig kan ha att göra med att jag mer eller mindre själv är en öppen bok. Därför bekände jag redan innan vår första dejt för tindertjejen att jag är absolutist och inte vill vara delaktig i situationer där alkohol förtärs. Hon förklarade att hon både rökte och drack och att hon inte skulle tacka nej till gräs om det skulle komma på tal (vilket det gjorde kort därefter). 

Jag tänkte: “jag är öppensinnad”. Jag kan vara bekväm i att vara obekväm. Så länge hon respekterar mig och inte dricker eller använder droger när jag är med måste det ju vara okej. Sen träffade jag henne ute på stan en gång när hon hade rökt. Kyssen smakade sot och följdes av ett förlåt. Hon visste hur osäker det fick mig att känna mig att hon använde droger. Att mitt då diagnosticerade generella ångestsyndrom gav mig bilder i huvudet där lungorna fyllda av tjära inte andades mer och att hennes kropp med alkohol i ådrorna vinglat ner på tågspåret en sen kväll. Jag kunde inte hitta tryggheten med henne, och bröt av det ganska snabbt efter att “det” ens hade blivit ett “det”.

Jag är en rädd, traumatiserad, ostabil människa som behöver en tryggis.

Samma sommar träffade jag min nuvarande pojkvän. Likt mig kommer han från en bakgrund med missbruk i familjen. Likt mig berättade hans mamma från tidig ålder om beroendegenen. Likt mig bestämde han sig tidigt i livet för att aldrig förtära en enda drog. Han delar inte min rädsla för alkohol, men obekvämheten kring berusade personer finns ändå. Samtidigt förstod han vad jag gått igenom och har blivit min trygga punkt i situationer där onyktra personer inte kunnat undvikas. Som halloweenfesten med hans vänner där vi sov över. När alla drack var han min klippa, alltid vid sitt sinnes fulla bruk och därav kapabel att agera om det skulle behövas. 

Inte för att jag någonsin skulle göra slut med honom, men om dagen skulle komma vet jag nu att jag aldrig skulle kunna dejta någon som dricker. Jag är en rädd, traumatiserad, ostabil människa som behöver en tryggis. Den gräsrökande, fylleringande tindertjejen skulle aldrig kunna vara den personen för mig. Men det är okej. Jag skulle aldrig vilja ändra henne bara för att forma henne efter mina behov. Jag behöver helt enkelt någon som redan ser världen ur traumatiserade medberoendes ögon. Jag behöver min trygga nykterist.

Lennon Björnänger Brood
motdrag@unf.se

OpinionVad hände med ansvaret MUF?

Mobilen plingar till och ett meddelande lyser upp skärmen. “MUF är så töntiga på Tiktok” skriver kompisen som ändå själv är moderat. Jag fnissar för mig själv. Moderaternas Ungdomsförbund som försöker vara hippa, det måste jag ju bara se. Men ju mer jag scrollar blir jag allt mer orolig än road. 

Tiktok är en app som riktar sig till unga där folk lägger upp allt från sketcher till dansrutiner. MUF:s videos är dock annorlunda. Flera av dem fokuserar till största del på värvning. MUF:are som verkar vara så unga som tolv dansar stelt och pekar åt höger och vänster där rutor med deras budskap poppar upp i takt (eller otakt) till musiken. Ibland skriver de också egen text och rappar (pratsjunger) den till ett copyrightfritt beat.

De “lockande” uttrycken som används inkluderar “att sälja ut Systemet” och “tillåta alkohol i livsmedelsbutiker”. Vad de backar sina förslag med? Inget förutom avsmaken som lämnas i min mun.

Det MUF håller på med är skamligt nära alkoholreklam.

I en annan video tar de upp sin, enligt dem själva, viktigaste principer: frihet och ansvar. De vill onekligen ha friheten att kunna köpa alkohol lite när och var som helst, men vad hände med ansvaret? Som land har Sverige ett ansvar att skydda sina invånare, en institution som jobbar med detta är just Systembolaget. Att reglera tillgången på alkohol skyddar inte bara personer som skadar sig själva genom missbruk, utan också de som far illa genom medberoende.

Att man inte kan gå och köpa en flaska vodka på ICA kl. 19 på julafton förebygger spontanköp och skyddar barn från att behöva genomlida ännu en högtid i otrygghet med sin alkoholiserade förälder. 

Det MUF håller på med är skamligt nära alkoholreklam, men det är inte det som tänder elden i mig. Det är att de målar upp en värld med lättillgänglig alkohol som en jävla utopi. Och de målar inte den bilden för vem som helst, nej nej, de riktar den specifikt till sin målgrupp. Den som börjar vid 12 år. Låt det bara sjunka in en stund. Det handlar om barn som fortfarande formar sina tankar om världen, som är i en av de lättaste åldrarna att influera, speciellt genom ett medium de förstår.

Barnet i tolvårsåldern som sprider deras alkoholpositiva budskap på Tiktok – tror ni att hen kom på det själv? Hen har fortfarande många år kvar innan hen ens kan börja tänka på att få handla alkohol. Är det verkligen ansvarsfullt att få barn att tycka att lättillgänglig alkohol är en av politikens viktigaste frågor? Om ni nu är i ett sådant desperat behov av nya medlemmar MUF, så kanske ni ändå kan skita i att försöka hjärntvätta barn och förstöra liv, och ta lite jävla ansvar istället.

Lennon Björnänger Brood
motdrag@unf.se

OpinionPrata om normerna som pressar folk att börja dricka

”Istället för att gå igenom varje del av hjärnan som påverkas av alkohol – prata om konsekvenserna av att posta bilder på alkohol.” Foto: iStock.

”För att sammanfatta tycker jag inte att man ska dricka som tonåring, riskerna för hjärnskada på grund av alkohol är för stora.”

Så avslutar min klasskompis sin presentation om valfritt ungdomsrelaterat ämne i biologi. Senare den kvällen ser jag en video av honom på en fest med en öl i handen, som han postat på Snapchat.

NO-lärare har ett ansvar att lära ut om alkohol och andra drogers effekt på hjärnan eftersom Sverige antagit en gemensam strategi mot alkohol och narkotika, den så kallade ANDT-strategin.

Men varken i elevpresentationer eller på vanliga lektioner nämns ordet alkoholnorm.

Framförallt borde man belysa att man inte är konstig eller tråkig om man väljer att vara nykterist.

Det är ju lätt att vara medveten om att alkohol är dåligt för en själv, men det är sällan man är medveten om varför man väljer att dricka ändå.

Min klass vet allt som går att veta om hur alkohol påverkar ens inlärningsförmåga, men de ser inte normerna i samhället som får folk att dricka.

Istället för att gå igenom varje del av hjärnan som påverkas av alkohol – prata om konsekvenserna av att posta bilder på alkohol på sociala medier. Eller prata om varför och vad som lett till att alkohol är så normaliserat i samhället, och om normerna som pressar folk att börja dricka. Framförallt borde man belysa att man inte är konstig eller tråkig om man väljer att vara nykterist.

Jag tycker inte skolan ska försöka avskräcka alla från att dricka, utan att det fortfarande ska vara upp till individen, men skolan borde utbilda mer på djupet om farorna och strukturerna kring alkohol mer på djupet.

Jag hoppas att skolan i framtiden kommer utnyttja sin plattform på ett bättre sätt och utbilda elever inte bara om hur alkohol påverkar kroppen, utan också om de socialt negativa aspekterna av alkohol.