OpinionUNF behöver ta striden om ungas fritid – ingen annan kommer göra det

8 oktober 2020

Nästan varje kväll när jag kommer hem står det ett gäng killar utanför vårt lägenhetshus. De står där i regn och rusk, vinter som sommar. De är ofta högljudda, röker och leker med sina mopeder.

En dag blev jag trött på det och undrade varför de alltid var tvungna att stå just där. Har de ingen annanstans att ta vägen? Hur kul är det egentligen att hänga utanför en lägenhetsbyggnad i Backa? Är det verkligen deras förstahandsval? Men de kanske inte har någon annanstans att ta vägen; många av dem bor själva i området. 

Backa är ett trångbott område som fram till nyligen var ett av stadens problemområden. Många unga har kanske inte det bästa familjelivet här. De har kanske inte ett eget rum och har kanske inte så många fritidsaktiviteter att gå till. Men kommunen måste ju arrangera något? Det måste väl finnas någonstans för ungdomar att ta vägen?

I Göteborg finns 24 fritidsgårdar, eller en per 5 000 barn. I stadsdelen Norra Hisingen, där Backa ligger, finns noll. Inga fritidsgårdar alls. Kommunen har ”ambulerande” fritidsgårdar som reser runt och hittar på aktiviteter. Men det finns ingen plats för ungdomar att ta vägen i Norra Hisingen, ingen alls. Det är kanske därför killgänget hänger utanför vår dörr varje kväll, vart skulle de annars ta vägen?

Unga kommer alltid att hitta platser för sin fritid. Är det inte en fritidsgård så är det utanför ett lägenhetshus dörr, under en bro eller vid ett tågstall.

I Sverige generellt ser situationen något bättre ut. Det finns kring 840 fritidsgårdar i hela landet. Det betyder att det finns ca en fritidsgård för varje 2 000 barn. Det är fortfarande fruktansvärt få. Antalet fritidsgårdar har minskat över åren och det uppstår allt fler platser som Norra Hisingen, platser där ungdomar inte har någonstans att ta vägen.

Unga kommer alltid att hitta platser för sin fritid. Är det inte en fritidsgård så är det utanför ett lägenhetshus dörr, under en bro eller vid ett tågstall. Var vill vi att unga ska få spendera sin fritid? På platser som fritidsgårdar, där det finns stöd om något går fel och möjlighet att göra något meningsfullt? Eller ska de behöva hänga på otrygga platser, där det är svårt att göra något som känns meningsfullt?

Vi i UNF måste bli bättre på att lyfta ungas rätt till fritid och ungas rätt till en plats att vara. Vi ska inte vara nöjda med en fritidsgård per 2000 barn. Vi måste kräva fler fritidsgårdar, fler fritidsaktiviteter och mer resurser till fritidsverksamhet. Det behövs fler nyktra platser för unga. Vi vet vad som funkar för att skydda ungdomar från att fastna i missbruk och andra problem, vi måste lyfta det mer.

Det är dags att UNF börjar ta striden om ungas fritid på allvar igen, ingen annan kommer göra det.

Simon Schönbeck
motdrag@unf.se