”Alkohol är en rättvisefråga”

Uppväxten med alkoholism i familjen gav David Ling, språkrör för Grön ungdom, en förståelse för att alkoholen inte bara påverkar den som dricker.

2 juli 2021

David Ling konstaterar att det under de senaste åren funnits en slags ”Greta-effekt” inom Grön ungdom.

– Alla medlemmar som kommer till oss nu har någon gång varit med på en fredagsstrejk. Alla som är under 25 år fattar ju klimatfrågan på ett annat sätt än äldre. Det handlar inte bara om att det kommer att påverka folk någon annanstans, utan oss i våra egna liv, säger han.

David Ling tycker att han genom sina erfarenheter fått bättre förståelse för andra som har det svårt. Foto: Gustav Gräll.

Miljöpolitik är det som driver David Ling, men han har också ett stort drogpolitiskt engagemang. Han är själv helnykter sedan 2014 och har under en period jobbat för UNF. Men vägen till nykterheten var inte självklar.

Det var ett svek från alla vuxna omkring.

När David var nio år skilde sig hans föräldrar. Mamman blev ihop med en ny man, som snart utvecklade allvarlig alkoholism. Davids uppväxt präglades av otryggheten och skammen av att kunna mötas av en full vuxen när han kom hem från skolan. För att slippa det var David hemifrån mycket, och han började själv dricka mycket under högstadieåren. Han började umgås med sin äldre syster och hennes kompisar, och gå på deras fester. Samtidigt utvecklade hans mamma ett medberoende med den nya mannen. Även om de har en bra relation idag finns känslan kvar av vuxenvärldens brist på tillförlitlighet under hans kritiska uppväxtår.

– Det var ett svek från alla vuxna omkring. Allt från skolan till andra vuxna som borde ha vetat bättre. Men det här med alkoholism är ju pinsamt och svårt för många att våga ta i, konstaterar han.

Jag fattade hur drogpolitik, i synnerhet alkoholpolitik, hängde ihop med andra frågor kring rättvisa. Det var då jag började vilja motverka alkoholkulturen som vi har i Sverige.

David Ling tror inte att han hade varit nykterist idag om det inte var för erfarenheten från sin uppväxt. Han upplever också att det han gått igenom har gett honom mer empati för andras svårigheter i livet. Det är en sak att läsa rapporter och logiskt förstå att det finns social misär och beroendeproblematik, och en annan att själv vara en del av det, säger han.

– Annars hade jag nog haft lite mindre förståelse för hur tufft livet kan vara för andra. Kanske hade jag varit lite mer i ”man får göra vad man vill med sin kropp”-lägret.

David säger att hans liv mycket väl kunde ha sett helt annorlunda ut idag, om han hade haft andra förutsättningar. Han tänker ofta på vad som hänt med de som har liknande erfarenheter men som inte haft samma sociala skyddsnät – som inte likt han har föräldrar som har pluggat på universitetet, en annan förälder utanför beroendet eller äldre syskon med stabila liv.

– Jag tänker ofta på vilken tur jag har haft – och hur orättvist det är att vi som samhälle accepterar att alla inte har bra förutsättningar.

Jag tror inte att det finns någon som vill missbruka egentligen. Ofta handlar det om andra problem i botten.

När han var i tidiga 20-årsåldern och fortfarande själv drack mycket började han fatta hur alkohol har större konsekvenser än för individen. Till exempel insåg han hur alkoholen kan vara ett hinder för utveckling i fattiga länder, där alkoholföretag marknadsför sig aggressivt för att försöka få folk att dricka mer – vilket såklart är lockande för den som befinner sig i oro och fattigdom.

Foto: Gustav Gräll.

– Jag fattade hur drogpolitik, i synnerhet alkoholpolitik, hängde ihop med andra frågor kring rättvisa. Det var då jag började vilja motverka alkoholkulturen som vi har i Sverige.

Det var också då han insåg att det inte fanns något bättre sätt att verka för den förändringen, än att själv bli helnykter.

Det har alltid funnits ett samhällsintresse i David Lings familj. Politik och internationella frågor diskuterades hemma vid matbordet, och storebrodern Rasmus Ling är idag riksdagsledamot för Miljöpartiet. Steget var inte långt för David att själv engagera sig politiskt. Han fick sitt stora politiska uppvaknande kring Irakkriget 2003, och frågor som mänskliga rättigheter och miljön driver honom.

Han funderar också mycket kring drogpolitik, även om han inte har alla svar på hur det ska lösas. Han anser dock att narkotikapolitiken idag är utformad för att folk inte ska prova droger, men inte lika mycket till för dem som redan sitter fast i ett beroende. Han är öppen för en diskussion om avkriminalisering av droger, i alla fall av tyngre slag. Han anser att heroinister i Sverige lever ett sämre liv än de borde, och dör yngre än de behöver. Att de som är beroende av narkotika borde behandlas som sjuka, inte som kriminella – precis som vi gör med alkoholister.

– Jag tror inte att det finns någon som vill missbruka egentligen. Ofta handlar det om andra problem i botten.

Samtidigt anser han inte att det är en lösning att bara avkriminalisera droger.

– Det vi behöver göra är att ändra synsättet på de som missbrukar. Det går inte att låsa in någon som är sjuk. Den som är sjuk måste få den vård som den behöver.

Det han främst vill fokusera på är det förebyggande arbetet. Hur hjälper man dem som traditionellt sett har dämpat sin ångest med droger och alkohol att förändra sin livssituation till det bättre?

– Vi har ju ett jättestort problem med män som inte kan hantera sina känslor, eller prata om att de mår dåligt och därför hanterar det genom självmedicinering med alkohol och andra droger.

Hans dröm är ett samhälle där människor kan få hjälp när de mår dåligt, och har mer makt över sitt liv och vad de ska göra med sin tid.

– Jag tror att droger framför allt är en flykt från verkligheten. Om fler får leva det liv de vill leva, tror jag att färre kommer att använda alkohol och narkotika.

Snart är hans tid som språkrör slut, men David Ling vet ännu inte vad som väntar härnäst. Kanske blir siktet mot riksdagen, eller så satsar han på något helt annat. Han har pluggat statsvetenskap men funderar på yrken som sjuksköterska, lärare och brandman. Det viktiga för honom är att få göra skillnad för andra människor och göra världen bättre. Där kommer klimatpolitiken åter in i bilden.

– Om vi stoppar utsläppen eller inte är nog det som kommer göra allra störst skillnad för flest människor på sikt, säger David Ling.

Ida Therén
motdrag@unf.se