OpinionNär hälsofaran knackar på dörren ser vi sanningen i vitögat

14 december 2020

Under den sista tiden har flera EU-medlemsstater som Frankrike, Belgien och Tyskland m.fl. meddelat att de för andra gången går in i en nationell lockdown. I Sverige fortsätter också restriktionerna att prägla vardagen. Även fast vi nu lider av det som EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides kallar för ’’Covid-19 fatigue’’, tröttheten på pandemin och dess restriktioner så förstår ändå de flesta att dessa är nödvändiga om vi någon gång ska ta oss den rådande situationen.

Mitt i allt detta, röstade Europaparlamentet i oktober för att utöka vinsektorns skattebidrag för att göra vinreklam utomlands – en tydlig motgång i kampen för en hälsofrämjande europeisk alkoholpolitik. IOGT-NTO:s Brysselkontor skrev i sitt förra nyhetsbrev om hur den konservativa marknadsliberala gruppen EPP fått allt större inflytande i frågan, och därmed varit en stor bidragande faktor till Europaparlamentets beslut. 

Motsägelserna här är tydliga. Samtidigt som EPP tydligt uttalat att de vill se ett enat Europa som främjar en god hälsa samt vidtar åtgärder och restriktioner för att stoppa det dödliga viruset så driver de samtidigt på en hälsofarlig och ansvarslös alkohollagstiftning som syftar till att få fler i världen att konsumera europeisk alkohol. På samma sätt som coronaviruset tar liv varje dag, så står alkoholskador för hundratusentals dödsfall årligen, för att inte tala om alla samhällsskador. 

Marknadsliberalismens orealistiska bild av den rationella nyttomaximerande individen faller platt.

EPP är inte ensamma om att vilja driva på hälsofarlig alkoholpolitik. De marknadsliberala krafterna som vi så väl känner igen från Systembolag- och gårdsförsäljningsdebatter finns och verkar här i Sverige också. Vi känner även igen deras återkommande argument som alltid tycks alltid landa i liberalismens negativa förståelse av människans frihet – oberoendet från statens restriktioner och begränsningar. Forskaren och författaren Joel Halldorf sammanfattar den rådande marknadsliberala diskursen väldigt bra med frågan; om frihet endast handlar om frånvaro av restriktioner och begränsningar, innebär det då att en person med pengar på fickan, som lider av alkoholmissbruk ståendes utanför ett öppet Systembolag, då kan betraktas som fri? Och vad är en sådan frihet egentligen värd? Marknadsliberalismens orealistiska bild av den rationella nyttomaximerande individen, faller platt med detta exempel som så tydligt visar på hur vi människor, inte alltid kan förväntas ta de beslut som är bäst för oss och vår hälsa. 

Sammanfattningsvis finns det en lärdom att dra från den rådande världspandemin. När hälsofaran tydligt knackar på dörren ser vi sanningen i vitögat. Oavsett vår politiska ideologi, vänder vi oss då förtvivlade till staten för skydd, även om det innebär att vi då villigt måste följa lagar och restriktioner. 

Donna-Maria Maalouf
motdrag@unf.se