Det är sommar och jag är tillbaka i Norrköping, staden jag växt upp i. Medan jag promenerar på Kungsgatan reflekterar jag över det år som gått då jag arbetat som politisk assistent för Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, i Bryssel. Det fyller mig med en varm känsla och en enorm tacksamhet att tänka på möjligheten jag fått. En möjlighet som jag inte ens visste fanns förrän jag vid 23 års ålder upptäckte nykterhetsrörelsen genom en jobbannons på Facebook.
På Kungsgatan samlas ungdomar utanför tobaksbutiken. Jag känner igen flera av dem som är yngre syskon till personer som jag gick i skolan med. Det tjuvröks billiga cigaretter och skvallras om Norrköpings senaste. Ibland lyckas någon få låna sin förälderns bil. Då blir det långa åkturer med rutorna nedrullade och musiken på högsta volym. Gud förbjude att de skulle åka obemärkta förbi på Kungsgatan, gatan som fungerar som Norrköpings live-Tinder.
Denna sommar har låtar från Yasins nya album ‘’98.01.11’’ spelats extra mycket från bilarna på Kungsgatan. Yasin kritiseras ofta, likt många andra rappare, för att glamorisera gangsterlivsstilen. Det är enkelt att avfärda svenska hiphoptexter som skryt och glorifiering, men läser man noga mellan raderna blir det tydligt hur Yasins texter döljer ett invecklat narrativ av destruktiva mansnormer och psykisk ohälsa där alkoholen och gangsterlivsstilen används som copingstrategi för att hantera den ångest som ungdomsåren för med sig.
I låten Drowning sjunger Yasin:
‘’Jag har druckit några glas
Jag har drunknat i mina tankar
Jag känner jag har kommit långt
Men jag vet jag kunde kommit längre
Jag undrar hur det skulle bli
Jag saknar hur det brukar vara
Jag har druckit några glas
Jag har drunknat i mina tankar’’
Yasins texter vittnar om ett liv som jag tyvärr känner igen från personer jag växte upp med. Flera av de äldre syskonen till ungdomarna jag möter på Kungsgatan, fastnade i alkohol- och drogmissbruk och ungdomskriminalitet. Vissa avtjänar fortfarande fängelsestraff, andra har kommit ut och vissa brottas ännu med drogmissbruk.
Varken jag eller de jag växt upp med kände till UNF:s verksamheter och dess stöttande, nyktra och trygga mötesplatser.
Varken jag eller de jag växt upp med kände till UNF:s verksamheter och dess stöttande, nyktra och trygga mötesplatser. Kanske hade det varit annorlunda om vi gjorde det. Jag tror starkt på att en nykter, trygg och säker gemenskap är livsviktigt för unga personer. För ungdomarna på Kungsgatan finns det inte mycket att göra på sommarkvällar när de vill ses och uppleva ungdomens gemenskap. De enda mötesplatser som finns är gatan. Likt det Yasin förmedlar i sin musik blir det lätt att unga vänder sig till alkoholen, eller andra destruktiva vanor när ungdomsångesten blir för svår.
Som krönikör för Motdrag vill jag utmana mig själv, UNF och hela rörelsen att arbeta hårdare för att nå ut till dessa ungdomar. Vi behöver besöka deras högstadium och gymnasium, bedriva uppsökande verksamhet på kvällstid, samt fråga dem vilka typer av fritidsaktiviteter som skulle locka dem till att ta första steget in i UNF:s nyktra och trygga gemenskap. Ingen ungdom ska behöva vända sig till alkohol, droger och ungdomskriminalitet för att känna en grupptillhörighet eller dämpa sin ångest!