Illustrationer: Karin Söderqvist.
När Carolina Farraj som tonåring började hänga i Stockholms HBTQ-värld upptäckte hon att det där fanns andra normer att förhålla sig till.
– Det finns fler drogfyllda rum i HBTQ-Stockholm än vad det finns drogfria rum. Framför allt alkohol kom in väldigt fort i alla sammanhang. Men också narkotika.
På RFSL:s lokal för ungdomar pratades det mycket om alkohol även om mötesplatsen i sig var drogfri. Gay-krogen Tiptop som huserade längst ner i samma hus lockade många.
– Det fanns alltid ett mål att man skulle berusa sig, även i de sammanhang där det inte fanns alkohol närvarande.
Carolina Farraj tror att drogkulturen hänger ihop med en identitet som fokuserar på fest, men som även är rotad i stress.
– Det var väldigt tydligt för mig att den minoritetsstress som många HBTQ-personer har hanterades i stor utsträckning med alkohol istället för med samtal och kamratskap, säger Carolina Farraj.
”Det fanns alltid ett mål att man skulle berusa sig.”
Carolina Farraj
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fick 2019 i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna för att unga HBTQ-personer ska ha trygga platser att mötas på. Sedan mätningen som gjordes hösten 2019 har antalet mötesplatser ökat med 16 stycken, men elva av de nyöppnade mötesplatserna finns i storstadsregionerna. Det är ett problem som borde kunna åtgärdas tycker Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.
– Vi vet att unga HBTQ-personer känner sig mer otrygga hemma, på fritiden och i skolan. De har ökad risk för psykisk ohälsa och har svårare att etablera sig i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Att motarbeta detta är en god investering både för individ och samhälle.
Främst behöver kommunerna göras medvetna om problemet, menar hon.
– Sedan har vissa kommuner väldigt stora geografiska avstånd vilket kan göra det svårt att möta ungas fritidsönskemål.
Under coronapandemin har många insatser för unga blivit digitala, något som skulle kunna bli en mer permanent lösning för landsbygdskommuner i framtiden.
– Det finns mycket mer digital verksamhet idag än innan pandemin, säger Lena Nyberg.
De mötesplatser som MUCF listat ska vara drogfria om de inkluderar unga under 20 år. Ungefär hälften av mötesplatserna arrangeras av kommuner, den andra halvan kommer ifrån civilsamhället.
”Vi vet att unga HBTQ-personer känner sig mer otrygga hemma, på fritiden och i skolan.”
Lena Nyberg
MUCF har nu fördelat ett statsbidrag på två miljoner till fyra projekt som ska främja mötesplatser för unga HBTQI-personer. Målet är att etablera nya mötesplatser i Västmanland, Västra Götaland och Norrbotten, men även digitalt. MUCF har prioriterat projekt som riktar sig till landsbygden. En av organisationerna som får bidrag är Lesbisk makt vars projekt Lesbisk plats drar igång i höst.
– Queera personer har alltid tvingats flytta ifrån landsbygden för att kunna leva det liv man vill leva, så är det än idag och det vill vi vara med och ändra på, säger Sofia Skoglund, verksamhetsutvecklare på Lesbisk makt och projektkoordinator för det nya projektet.
Att Lesbisk makts verksamhet är drogfri tror hon har bidragit till att fler söker sig dit och känner en trygghet.
– Vi ser att det finns ett stort behov av våra mötesplatser, säger hon.
För att effektivare kunna jobba för fler mötesplatser efterfrågar hon mer långsiktighet.
– Civilsamhället har ett stort ansvar för att skapa mötesplatser och det ansvaret måste legitimeras från myndigheternas sida genom att erbjuda mer långsiktig finansiering, säger Sofia Skoglund.
Alkoholfria mötesplatser för unga HBTQ-personer behövs verkligen, tycker även Carolina Farraj.
– Det är viktigt av flera anledningar. Det är viktigt att HBTQ-ungdomar får träffas, hitta jämnåriga att identifiera sig med och forma sin kamp tillsammans, för vi har fortfarande en kamp framför oss. Just när det kommer till alkoholaspekten så tror jag att vi behöver bryta alkoholnormen i HBTQ-världen.
En utsatt grupp
• En av fyra unga HBTQ-personer har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött.
• Unga HBTQ-personer upplever större otrygghet, sämre ekonomiska omständigheter och har sämre socialt skyddsnät än genomsnittet.
• Den upplevda psykiska hälsan är sämre bland unga HBTQ-personer än hos andra.
• Unga kvinnor i samkönade äktenskap löper sju gånger så stor risk för att utveckla ett riskbruk eller beroende jämfört med heterosexuella kvinnor.
• Både män och kvinnor i samkönade relationer använder mer psykofarmaka än genomsnittet.
• I amerikanska studier har homo- och bisexuella kvinnor visat en större risk för att utveckla alkoholberoende. Homo- och bi-sexuella män löper större risk att utveckla ett beroende till olagliga droger än befolkningen i stort.
Inga mötesplatser i landsbygdskommuner
Enligt en kartläggning från MUCF finns 66 mötesplatser för unga HBTQ-ungdomar i Sverige. Mötesplatserna finns i 43 av Sveriges 290 kommuner. Ingen av dessa mötesplatser ligger i en landsbygdskommun, tvärtom ligger 30 av mötesplatserna i en kommun som räknas som storstad eller storstadsnära. ”Oroväckande”, skriver MUCF:s generaldirektör i ett pressmeddelande och konstaterar att unga HBTQ-personer har ett stort behov av trygga mötesplatser.
Fotnot: Kära barn – många namn
HBTQ-personer, HBTQIA+ eller queera personer kan alla vara begrepp för en blandad grupp av olika identiteter och uttryck. I den här texten har vi valt att använda samma begrepp som våra källor och intervjupersoner använt.
